tisdag 9 oktober 2007

Ont

De senaste dagarna har varit fulla av långpromenader, simning, sömn samt smärta. Däckade i sängen efter att jag provridit en trevlig häst. Tyvärr står han på östra öland, så det är en bit att åka 3ggr/veckan. Sov sedan större delen av lördagen och söndagen... Har varit "illamående" några dagar nu. När jag vaknar från sömn så känns det som om någon hugger med en kniv rakt in i magen, och sedan som en elakartad akut hunger river och klöser runt i magsäcken. Brukar inte äta frukost och har heller inte haft problem med hunger på morgonen förut... Trots att jag äter något så fortsätter smärtan, även om den övergår i en mer molande smärta, lite dov sådär. Känner mest smärtan som ett tungt illamående i magsäcken...

Har instruerat min sambo om att han ska köpa termometer samt graviditetstest hem. Helena, som arbetar inom vården är orolig över att jag kan ha blindtarmsinflammation i tidigt skede. Ingen i min familj har haft problem med blindtarmen, så jag vill inte vara den första... Vill mest gå och lägga mig.

torsdag 4 oktober 2007

Personspår

Och så var boken av Koontz slut... Förstår inte varför jag envisas med att läsa böcker skrivna av honom, när jag inte ens tycker att han är bra...

Nyss hemkommen från skogen. Helena och jag lade personspår åt hundarna. Åkte ut till några åkrar där jag fick lägga nybörjarspår åt Jappe och Legolas. Jappe har gått blodspår med min syster och han var inte intresserad ens då. Så personspåret var bortkastat på honom... Han sniffade lite, hittade några köttbullar men tittade mest på mig för att jag skulle peka ut vart han skulle gå Där får man igen för att man tränat uppmärksamhetsövningar om något...

Givetvis fick Jappe gå det "långa" spåret (ca 100m max) och förstörde det för Legolas. För det visade sig att Legolas minsann visste hur man skulle göra! Åt honom hade jag lagt ett kortare men krokigare spår. Lite lassoformat blev det. Inte det lättaste åt en gröngöling kanske, men hey... Jag är också nybörjare Han följde dock mitt spår riktigt fint och fort gick det... Han blev dock lite förvirrad i slutet och hittade inte sitt "slut". Men eftersom vi inte stod långt ifrån målet fick han en massa beröm och godis ändå. Köttbullarna äts säkerligen upp av något djur inatt.

Fast till Jappes försvar måste ändå sägas att han klarade de sista meterna bra. Han gick i en sväng jag gått i och hittade en massa köttbullar. Spännande, tyckte han.

Sen fick Helenas lilla beigha hårboll spåra, fast där hade Helena glömt hur hon hade gått och inte använt sig av några snitslar, så jag fick spåra istället På så vis fick hårbollen spåra de sista 30 meterna Men jösses vilken fart hennes briard fick när hon fick komma ur bilen... Riktigt taggad! Eftersom hon spårat många gånger tidigare med gott resultat fick hon gå långt... Och fort gick det... Det blir mer och mer svårt att kunna stå emot en briardvalp sedan när det blir aktuellt :-/

Hundarna fick såklart springa av sig en vända i skogen innan vi åkte hemåt. Det hela äventyret tog 4 timmar. Och jag som skulle ha tvättat

tisdag 2 oktober 2007

Så trött så trött

Promenaddejten med Helena blev uppskjuten till måndagen istället så halv tio begav vi oss ut på en 1,5mil lång promenad. Legolas och Jappe fick vara lösa stora delar av promenaden och de klarade det galant! Blev SÅ glad. Det syntes långa vägar att mina hundar och hennes trivdes ihop. Jappe flirtade med den minsta av tikarna (som dessutom är trebent) medan Legolas hade en flirtande Sally efter sig.

Och han njöööt av att springa springa springa, hoppa över stockar och sniffa i lövhögar. Samtliga hundar sprudlade av lycka över att vara ute och promenera i höstmyset. Legolas skötte sig exemplariskt och kom när matte ropade, eller kom tillbaka på vägen när matte visslade.

I slutet av promenaden träffade vi tre hästar i hagen. Saknar ridningen något grymt. Dreglar helt klart över alla hästar jag ser och när jag gick på skogsvägen fantiserade jag om att jag red ut på vägen - planerade vilka gångarter jag skulle använda mig av över vissa partier osv. Ganska mycket abstinensig med andra ord.

Idag gick jag upp i samma tid, för att gå samma promenad idag igen. Denna gång blev utflykten 5km längre, vilket helt klart känns i benen... Det ÄR stor skillnad på 1 mil, 1,5mil och 2 mil... Oavsett vad folk säger. Mina fötter protesterar vilt, och då har de ändå fått ligga i sängen och vila ett bra tag Önskar att jag hade ett badkar, för då skulle jag ligga i ett varmt bad och läsa... Mums...

Äventyrsbadet i Kalmar har en drive nu om att man får köpa 1månads motionssimkort för 99kr och ska därför köpa varsitt åt mig och min sambo. Ska bli SÅ skönt att få simma av sig en massa funderingar. Det plus milslånga promenader MÅSTE få ner mig i vikt...

Helena sade idag att hon inte direkt tänkte på att jag var fet, då jag har fettet på "rätt" ställen. Dvs, jag har midja och fettet sitter egentligen i låren, bröst och baken... Senare under promenaden tyckte hon att jag borde söka för att bli modell när jag lyckas gå ner i vikt... Ganska intressant tanke. Fast för att bli modellmaterial måste jag gå ner 30-40kg istället för de 20 som jag egentligen vill gå ner. Nåja... Intressant tanke som sagt

Ska gå och lägga mina stackars fötter i sängen igen. Har börjat läsa en bok av Koontz, en konspirationsdeckare med paranormala inslag så att säga. Är helt slut i huvudet så ikväll blir det nog uppvärmd soppa till middag.

fredag 28 september 2007

Mat mat mera mat

Och sen har jag ju dille på att fotografera min mat...

Här är gårdagens mat:




Lyckades givetvis med att låta linserna koka över... Därför det ser grisigt ut på spisen
Det är alltså en wook med linser, majs, morötter, grön och röd paprika, purjolök, gullök och vitlök. Kryddat med chilli och chayennepeppar. Till detta serverades gnuccinimakaroner och creme fraiche.

Hittade denna i kameran, kommer inte riktigt ihåg när vi åt detta... Förra fredagen?



Som synes mer morötter, potatis, kålrot, gul lök, vitlök, röd lök, polkabeta (de bitar som ser brända ut ) Letade som en tok efter rödbetor efter att ha konstaterat att polkabetor inte är samma sak Kom likförbannat hem med polkabetor, och inte var de goda heller... För att mätta en omättbar sambo (nu får jag stryk ) så kläckte jag fyra ägg några minuter innan klartid. Detta serverades med en folköl och café paris-sås.

"Äntligen"

"Äntligen"

Var ute och gick på långpromenad med hundarna i blåsten. Otroligt skönt, men kyligt höstväder. Gick på span efter godisträd och vi hittade faktiskt några! Mina hundar har inga tidigare erfarenheter av godisträd men satan i gatan vad fort de fattade galoppen. Tyvärr fattade Legolas lite FÖR fort och det blev lite kaos, med nerputtad Jappe som resultat. Jappe kan ta ett nej när det inte är hans tur, men Legolas blir på tok för ivrig. Var därför tvungen att ta ett rejält tag i Legolas sele varje gång det var Jappes tur att klättra.

Dessutom hittade vi en godisstubbe! En rotvälta som var hög, med en rot som fick agera stege. Stubben var inte bara full av godis, utan även gråsuggor... Så matte fick bita sig i läppen för att inte lägga benen över huvudet. Tack och lov brydde sig inte hundarna om gråsuggorna i allafall. Var lite rädd för att de skulle ta en gråsugga för levergodis och äta upp dem. (Vilket garanterat hade inneburit att jag hade avlämnat min goda frukost bestående av två lingongrova med purjolök och ost direkt på platsen) Men riktigt så dumma var de inte

Jappe som normalt sett inte brukar bry sig om vad matte hittar på för dumheter var helt klart riktigt fokuserad på godiset idag, och även han fick träna på balansen på en omkullvält trädstam. Legolas halkade till med baktassen när det var hans tur skrapade innerlåret mot trädstammen. Hela världen gick under för den lilla mesen, som fick hoppa upp och ner från stenar istället så att han glömde att världen gått under

På hemvägen träffade jag Helena med världens finaste Briard. Plus två små yrtottar, som ser ut som gula affenpinschers. (tänk er en borderterrier parad med en affenpinscher, typ. Hette såklart någonting franskt som jag aldrig hört talas om innan) Jag har varit grymt sugen på en briard sedan förra gången jag stötte på henne i spåret och fick reda på idag att hon snart ska paras. Helena går bara och väntar på att hon ska börja löpa och sen måste hon hitta en bra gul hane. Har inte vågat säga någonting till sambon... Snacka om skarpt läge... Men jag ska ju ha en lancashire heelervalp och har således ingen tid eller möjlighet att ta mig en en briard? Code blue, code blue!

Nåväl, ångrade att jag inte tog hennes mobilnummer förra gången vi sågs i spåret så det kändes bra när briarden dök upp bakom samma hörn som förra gången Nu har vi promenaddejt i helgen

tisdag 25 september 2007

Sömnlös

Migrän i några dagar... Ont i ryggen (vad har jag gjort egentligen?) och kan inte sova. Skulle kunna somna här sittandes framför datorn, men så fort jag lägger mig blir jag klarvaken igen.

Lagade god mat. Bröt litegrann mot hobbyvegeterianeriet ikväll... Hade en kycklingfilé i frysen som ville bli uppäten. Det var ju länge sedan den "dog" så just den kycklingen borde vara "preskriberad". Kokade potatis, hackade purjolök, rödlök och vitlök och stekte upp kycklingen i små bitar i margarin. Tillsatte sedan löken och kryddade med curry. Doftade ljuvligt. Tänkte ha i en burk en creme fraiche, men den var möglig när jag öppnade den Minst hållbarmärkningen gällde tydligen inte. Pytsade i en halv burk majskorn bland kycklingen och hade i mer curry. Till rätten Hönökaka med goudaost. Och en öl. Blev djävulusiskt gott... (Men inte så väldigt nyttigt)

Avslutade kvällen med kexchoklad och inlagd gurka... Jag har blivit helt beroende av ättikssmaken. Är inte det ett graviditetstecken förresten? Skicka ut sambon att köpa inlagd gurka?

Har iaf lyckats gå upp en hel del i vikt igen... Visst kommer jag i mina 48:or i byxor, men magen sticker gärna ut ovanför... Är så sur på mig själv... Höll ju på att komma i 44:or innan jag träffade Joakim... Tjock med behov av dietmat + mager som en skrika som aldrig går upp i vikt trots att han äter 1kg smör om dagen går verkligen inte ihop!! Nu kan åtminstone jag och sambon "banta" tillsammans. Men hur bra går det när min kropp fullkomligen skriker efter socker och andra mer "udda" maträtter. Och inte vågar sambon säga nej när sockermonstret i mig ryter åt honom att han ska cykla till konsum och handla någonting gott. Innan jag flyttade höll jag på att jogga runt Mörtsjön tillsammans med Mulle som också behöver tappa några kilon... (Det känns förvisso fånigt när 3 km tar 20 minuter) Dessutom red jag ju hästen 3ggr i veckan... Nu går jag iof längre långpromenader dagligen... Men sockerkonsumtionen är skyhög, så det gör ju varken till eller från...

Köpte en massa godis på Netto i måndags (farlig butik ur godissynpunkt!!) dvs 4st stora kexchoklad, en pollypåse och en geishachokladkaka. Hur mycket av det godiset finns kvar idag?? Är så trött på mig själv och mitt godissug... Iof fick min sambo käka en del polly och dela 2 kexchoklad... Men i övrigt är det jag som blivit dominerad av mitt sockermonster. Behöver jag säga att jag är deprimerad? Och att mitt godiskäkande gör mig ännu mer deprimerande? Tröstätandet blir en deprimerande ond cirkel... Jag behöver verkligen gå på rehab...

lördag 22 september 2007

Slapp lördag

Idag lämnade vi inte sängen förrän efter 14. Det var såå skönt att bara ligga och slöa, halvsova och ta igen lite sömn på "sömnkontot". Gjorde en omelett till sambon och drog sedan med honom ut i skogen. Ville träna inkallning på Legolas så vi gick till samma skog där jag haft honom lös innan. Eftersom det redan höll på att bli mörkt när vi strövade i de småländska skogarna vände vi efter några kilometer... Legolas fick vara lös 15-20 minuter och skötte det riktigt fint. Kom när jag ropade och höll sig i en "ring" runt oss. Bara vid något tillfälle försvann han bakom träden, men kom när jag visslade. Har inte haft någon "kod röd" med fågel eller annat vilt än, så vet inte hur han reagerar i sådana situationer när han får vara lös.

Här hemma är han riktigt rädd för mina marsvin. Han håller sig på avstånd när jag har dem framme, i knäet etc. Ropade på honom när jag hade Molle i famnen och Legolas kröp fram, försökte komma undan, kröp lite till och lade sig på rygg i soffan, under Molle som var i ryggstödshöjd... Tänk om Jappe kunde vara likadan

Skulle ge dem nyplockat gräs ur en kasse nyss. Då är det någon liten spindelmamma som har kläckt sina små spindelbäbisar i gräset... Hela påsen kryllade av millimeterstora spindlar...